Jag har blivit fiskare,
på gamla dar hittar
mina tår inte sockans djup
av egen vandring

Min ena hand gör en släptrål
av sockan, den extra elastiska
och så småningom, flera försök
samlas alla fem
i dess djup

Medan ryggen knakar och gnäller
och fötterna ryser sitt
"ska vi behöva gå idag igen?"

I morgon blir det andra steg
som ljuder över detta golv,
när de som lever på min död
bär mig ut.