Detta här och nu

och där allt det här

man släpar med sig

av visioner och erfarenhet

ting tankar trots

och uppgivenhet

kärlek och bedrövelse

anfall och reträtt

händer ansikten kroppar

komma och gå

mötas nötas

skiljas och dö

några smulor

Minnen allt

detta allt

som plötsligt faller

rakt igenom mig

på något vis precis

som grekens svarta katt

genom glasrutan

på botten av bakgården

7 Rue Git-le-Coeur

någon gång i juli

nittonhundrasextiett

eller kanske –två

och som det nu ser ut

så regnade det inte då

men allt var grått ändå

skarpt och tydligt som

det krossade glaset

det skärande tjutet

som ekade upp mellan

väggarna

där färgerna inte längre

orkade riktigt med

när katten i en sky av skärvor

bröt igenom ner

i grekens kyffe

under den trånga bakgården

där Gregory brukade hänga på armbågarna

i sitt fönster några våningar

snett upp till höger

Poets, worms in hair

Beautiful Baudelaire

En bakgårdarnas bakgård

djup och trång som en hisstrumma

Och givetvis fanns Miles där

åkte upp och åkte ner i sin

Hiss till galgen

från gryning till natt

till gryning igen

Ja, det var ju

nittonhundrasextiett

eller kanske –två

och hur skulle jag då

kunna förstå

detta minne som kom att falla

rakt igenom mig

med samma förtvivlade tyngd

och hjälplösa precision

som katten genom glasrutan

i en sky av skärvor

ner i grekens kyffe under bakgården

7 Rue Git-le-Coeur

där den gigantiska jordgloben av gips

hängde uppochned

med sydpolen i taket

och nordpolen mot golvet

i det halvt rivna rum

som skulle ha blivit lobby

Och den oljiga lukten av fotogen

Gazolene!

från alla små brännare i rummen

ståskitan i trappan

och ölen vi försökte kyla

i handfatets klorade vatten

Men allt det här

liksom tuben med Kalles kaviar

jag skickade efter från syrran

– hade väl saltbrist –

är ändå bara runtomkring

kattens hejdlösa fall genom glasrutan

precis som de avfärgade väggarna

runt den trånga bakgården – allt

detta allt runtomkring som faller

rakt igenom minnet

som då genom i dag

eller nu genom spalt efter spalt

av oredigerad text

i det dammiga arkiv

som är mitt levda liv

Eller jag själv som ett lod

genom sinnenas alla skikt

av lust och drömmar

ner mot köttets botten

Hit

Men varför just hit

varför just nu

varför just

grekens svarta katt

detta monumentala fall av kött och liv

genom skärande vass materia

när det varit lättare att förstå

som tvärt om som knivskarp materia

genom liv av kött och blod –

Minnet sinnet

som speglar

tjutet som hängde kvar

i timmar dar

och tydligen hänger där

än i dag

och ekar upp ur

det trånga smutsgula schaktet

Och nu när inte bara katten

utan också greken själv

och hans hustru som redan då var

gammal som gatan

måste vara lika döda

och Hôtel Navarre förvandlat

till minneslösa bostadsrätter –

Allt detta allt

som jag står och faller i

minnen

skärvor av liv

i en spegel som vänder

kött och blod

och en skärande vass

materia till ett hjälplöst fall

genom alla bottenglas

ända hit ner

till i dag –

Det var lilla mörka Vera

skygg tyst

alltid på rymmen från

sitt ansiktslösa bidonville

Milos med tångelbären

androgyne Robert och jag som

inlåsta nattetid på S:t Julien den Fattiges kyrkogård

stenade som martyrer

hukande mellan gravstenarnas

skuggor och mörkret

tyckte oss se

'vår generations skarpaste hjärnor

förstörda av galenskap

svältande hysteriska nakna

släpa sig fram genom arabkvarteren

i gryningens Belleville

på jakt efter nåt ilsket keef '

Bilder som faller som skärvor av glas

genom liv av kött och blod

Minnen av allt som var

detta allt som

faller

faller

faller