Det går liksom inte att sammanfatta dem i ord.

Du som tar i min arm bara för att fråga hur läget är utan att behöva skrika hej så att alla hör eftersom vi är vår egen tysta och väntande lilla hemlighet.
Du som såg mig, stoppade mig och sa hej mitt i en rusande folkmassa och lyste upp min dag.
Du som skiner som en sol utan hämningar och får mig att vilja släppa mina.
Du som ser ut precis som en kommen från Hollywood utan att veta om det.
Du som tittade på mig precis sådär som jag vill att de ska göra.
Du som faktiskt kan hålla din hand alldeles nedanför min rumpa på en offentlig plats som stinker alkohol utan att det blir fel på ett enda sätt.
Du som påminner mig så mycket om honom och all din skörbarhet som bara slänger sig på mig och önskar att få kramas.
Du som är alldeles för kort men som har ett handfast handslag och en underbart trygg dialekt.
Du som plötsligt blev förbjuden frukt precis som tatueringar och som skrattar alldeles för härligt för mitt eget bästa.
Du som blir olagligt fräsch efter sommaren och gör det svårt att koncentrera sig.
Du som jag så gärna vill tycka så illa om men som har en så förtjusande skäggstubb.
Du med dina biceps och din förmåga att nästan knuffa mig utför stupet.
Du vars omogna stil, fniss och mjuka läppar matchade mina fastän de var de enda sätten vi matchade på.
Du som inte ens vågar hälsa på mig längre men som ler under den bakåtvända kepsen och vittnar om en önskan om mer.
Du som är en av mina käraste vänner och en svunnen olycklig kärlek som gav mig MVG i hjärta.
Du som fick mig att skriva en dikt om leenden ända in i benmärgen och att fortsätta med poesi långt efter det.
Du med dina guldlockar och hungriga blickar som inte säkert trodde att du kunde få mig när du var allt jag någonsin ville få uppleva.
Du som knappt har snuddat vid mig men som ändå är den enda skitstövel jag vill kalla det för och samtidigt vara kompis med.
Du som tränger dig på när du inte borde och utnyttjar dina goda sidor för någonting dåligt.
Du som är lite sliskig men som har din dumma sex appeal och ett öga för troféer.
Du som är som tagen ur en morgon bland vita lakan men stammar lite gulligt.
Du som var en ständig berg- och dalbana och gjorde ett år av mitt liv till ett av de allra mest spännande och fantastiska.
Du som säkert tittar på mig utan att veta att jag tittar på dig också.
Du som är alldeles tillräckligt gammal, fin och vis nog att ha en existens att bara vara lycklig över.
Du som aldrig kommer att bli av sålänge du är där du är.
Du som inte går att finna igen.
Du som komma skall.

Tack.

Till alla er som gör livet lite mer to die for.