Vaknar i ottan i det ännu ovakna
prövande stilla tassande trygga

prövar vissa meningar de som fick
blod att frysa. Tänkte på den andra
på hans slags historia

på hans nyfödda barn som han höll
i sin arm. På min reaktion.

Tänkte på varma människor på de
uppriktigt trofasta

tänkte på mig. På Kärlek
målandes stjärnor i taket

att det är få som en gång i livet
är i närheten av det vi två då fick
uppleva

hur den sammanföll med ett jag
som i stunder inte var rädd för
något inte ens för döden

hur den hängde ihop med övning
längtan med barndomen
den trygga

hur jag föddes men så ledsen
för att såra

så rädd att gå rakt in i ljuset

så rädd att förvandlas
bli någon annan