Jag skrev ner saker jag glömt, för nu är inte rätt tid att dö.
Så jag skrev ner saker jag glömt, för ibland måste man komma ihåg vad man har glömt. Det kan vara bra. Så att man kan komma ihåg att man har glömt det och komma ihåg det igen. Ibland glömmer man så viktiga saker, som hur en blomma doftar, hur en sån där gul blomma som egentligen är ogräs kan göra hela dig gul om du smetar den på din hud. Sånt vill jag minnas, men sånt är så lätt att glömma.
Alla de där små sakerna som gör världen värt det.
Sommarstormar, snöstormar, duggregn, ishalka, röda solnedgångar, när älvorna dansar över ängen bakom stugan.
Jag vill minnas känslan av varmt sommarregn mot mina bara armar, minnas musiklektionerna i grundskolan, där vi bara lärde oss Far jag kan inte få upp min kokonöt. Jag vill minnas texten och sjunga, jag vill minnas hur snön ser ut i dansande snöglober, hur man andas genom munnen, hur man spelar dragspel, hur man dyker utan att hålla för näsan, hur man flyter, hur molnformationer ser ut, drömmar jag drömt, hur halsfluss känns (mest bara för att), hur min spegelbild ser ut i glasklart vatten, hur man hoppar från en brygga ner i ett hav av maneter man är dödsrädd för, hur man agnar en krok (trots att det är hemskt och jag avskyr att göra det).

Jag vill minnas, veta, komma ihåg, ångra och göra om. Jag vill leva och uppleva och känna och jag vill dö och ha en vacker ceremoni och jag vill spridas ut över åkrar och hav och djupdyka med fiskar i korallrev, för det har jag aldrig gjort.

Jag vill fira jul som man gjorde när man var liten, hos mormor och morfar när man gömde sig i källartrappan man egentligen tyckte var läskig men tomten var ju läskigare men hela luften var fylld av förväntan och när man fick den där rosa Barbie-bilen utan tak så var man så lycklig man kunde vara och man kunde inte tänka sig något bättre i hela vida världen. Sen packade man ner sina julklappar i pappkassar och gick den korta vägen hem och sov skönt, bara för att nästa dag ta den obligatoriska morgonpromenaden med pappa och mamma.

Sedan dog morfar, mormor sålde det älskade barndomshuset och morgonpromenaden blev ett minne blott.
Men jag vill ändå minnas mina barndomar och mina drömmar om att bli författare, lärare, sångare, världsstjärna, bibliotekarie för doften av gamla böcker gör mig lugn.
Jag vill minnas för att kunna hitta tillbaka dit. 

Ochg någon dag vill jag vill minnas alla tankar som jag inte hade tid att tänka.