Inte hade jag en tanke på att betrakta träden
då jag var yngre, i tonåren
vid femton års ålder
Träd för mig var bara ett begrepp på den tiden
någonting att klättra i
på sin höjd
för att plocka äpplen
eller för att äta av sommarens körsbär
innan skatorna kom och tog dem
Kojbyggaren i mig
hade då sedan länge
gjort sitt
Nu vet jag bättre
Att jag kan finnas till
i en annan människas dröm
på grund av dennes längtan efter mig
nästan lika omöjligt att förstå
Idag vet jag: träd är värda
all den beundran
de kan få
för sina vackert skulpterade
grenverk
ja, för vilken skepnad
de än må ha
Jag uppträder
nattetid
och kanske även under dygnets vakna timmar
stundom i dina drömmar
så som du uppträder
i mina
där om har du gett mig
bevis
en kunskap jag nu bär med mig
likt ett grenverk i min själ
som en liten men dyrbar
ägodel