Än sker det under i vardag och slit,
varför det sker är ett mysterium.
Männskor är bundna i tankar och ord,
passar du dig inte så åker du dit.

Där finns det frihet, bäst att du rymmer,
spring ut bland snaror, gå ner dig i flum.
Männskor är bundna här ut i kalla ''nord'',
tänk om dom försvann dina bekymmer.

Så har du allting klart för dig,
inga moln som mulnar till?
Är livet på plus, är allt okej,
eller: ''April, april din dumma sill?''

Vems ögon tittar du djupt i, vem lyssnar du på,
är du älskad utan krav eller lurad och dum?
Männskor är tyngda av betryckande ord.
Att stjäla din glädje är nummer ett, så tvivel nummer två.

En kristen utan hopp är det ynkligaste där är,
låt dig aldrig föras bort till detta träskaland.
Männskan kan va fri om hon så vill,
du har inget att förlora du kan starta nu och här.

Så har du allting klart för dig,
inga moln som mulnar till?
Är livet på plus, är allt okej,
eller: ''April, april din dumma sill?''