Eva- Britt stod längtansfullt och
på sniskan hängde tavlorna i
hennes ateljé ty tisdagen den 4
drog Bosse ifrån stan

det var nu fem år sen på klockslag
som sorgens pensel såg sin dag

Med ungarna i köket och Bosses
nederlag blev drömmarna likt
klister som fastna varje dag

Vi kvinnor vi kan älska vi i brist på
tid på tro

Vår Eva- Britt va utan Karlsson ho
i klistrets damreklam

hon följde sina drömmar ho

när Karlfaan drog från stan