Det fanns en tid då det slog för fullt,

vackert blödande stolt.

Nu ligger det i en ask,

samlar damm luktar unket nerskylt försmått.

Det lever på en känsla,

från  forna tider

då tiden ännu inte stod stilla.

Tider då,

det inte kämpade för livet.

Tider då,

det inte levde på lånade känslor.

Tider då,

allt var i fas.

Tider då,

det  slog ikapp med ditt.

____

Men känslor gick igenom isen,

minnet av dig upplöstes allt eftersom,

tider avstannade slutade existera gav upp.

Mitt hjärta låstes in i en ask,

gjorde inte längre någon nytta,

i mitt unga bröst.

En hård tung svärtande flåsande förkolnad klump,

en skugga,

av sitt forna jag.

___

Ett hjärta i en ask,

utan någon vidare låsanordning.

Någon nyckel har aldrig  riktigt behövts,

för mitt hjärta vet

att en dag

när isen tinar

och tider föds på nytt

så kommer  även tröst.

© 2013 Celticgirl