Det var bara du i höga glas av
världen ett du i flertal det som
snurras vältes

om du inte varit glaset i det
inte byggt ditt liv uti det
hällt ut det ur det

Vi vore höghus

Du vet som erövrat världen


du hade aldrig slutat skrattat
åt mina rim om natten du hade
aldrig suttit i en annans bil jag
straffats


för om du inte bodde i ett glas
vävt ett liv runt sjukdom


då hade inga mödrar klandrats
solkiga flickor fnissat

då hade kärleken fått segra



i den lilla värld vi velat ha