Skarpa hjärtslag som i en mardröm

Knivskarpa minnen, bröst som värker i gryningen kall

Korsar vägar, städer och platser

Regn som strilar, värker och pulserar

Förstörda löv som dränks, sorl som förstörs av höga röster

Som kallar

Som ropar

På min broders hjälp, på en väg hem

Som instängd i en bur flyr jag

När sommaren släpps fri, när vingarna tål att ge sig av

När vinden har vänt, när sanningen skall förpesta

Dom som aldrig trodde, när jag hade min tro

Ber jag för

Ett andetag åt gången

Ett andetag för friheten

Och en knippe luft för barndomen som lurar längst bak i hjärtat mitt

I varje hopplös dröm finns stolthet kvar av mitt ursprung.