Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Utan Nåd



Nu faller jag

Utan nåd
faller jag

som regnet
ur
rymdens tystnad

som höstlövet
i
frostig skymning

Nu faller jag

som
en sten
mot havets botten

svept
i
mörkrets klädnad





Bs-06










Fri vers av Bodil Sandberg
Läst 291 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-02-27 17:33



Bookmark and Share

  Anders P VIP
Ja, tänk hur vi stackars vilsna själar kan falla, hur bräcklig vår självkänsla är. Du beskriver det bra.
2006-02-27

  Paulina LH VIP
Tungt, faller djupt, orden faller ner i hjärtat "svept i mörkrets klädnad".

Dikten är bra för du har fångat in, och bundit ihop de tunga ord som verkligen beskriver känslan.
2006-02-27

    NoMi F
Så poetiskt skrivet om hur man faller
ångesten griper an
2006-02-27

  DanSan
Ja dena sketna ångest och sorg
som förtränger allt i en
faller som en sten i hjärtat
tar bort glädjen och skrattet.
Kram Dan
2006-02-27

    Cajsa
Bra skrivet! Sorglig!
2006-02-27
  > Nästa text
< Föregående

Bodil Sandberg