Sänker så

ur har jag tiden och vattnet

som en våg genom det som

borde stärkt tider borde bryggat men

jo, ville jag gick jag nog.

jag gick och stigen snirklade sig bakom.

Hur har världen sin öppning mot drömmarna hur

vällde den aftonen in där det

borde vart morgon men, det gjorde ingenting

jag hade vaknandet i mig

var stund av dag och andetagen

de  sömmade ihop stegen

andetagen,

jag andades.