Med ärligheten på papper
finner jag lugnet i bitar
på golvet där fötterna står
de går inte längre
de når inte längre
än kärleken räcker
den känslan som
doftar gammalt
det står still i dina
ögon nu
gitarrens strängar har
sedan länge behövts
bytas ut som jag behöver
andas ut när jag önskar
att sjunga ut och du har
glömt bort hur min röst låter
du har också glömt hur man
går och samtidigt förstår
du har glömt
hur min röst låter
rummet är fyllt av luft
ändå kan vi inte andas