En dikt om en väldigt begåvad man

i vars värld, det han rörde, var det enda som fanns.

Det han begrep var det enda som fick plats

"Jag är klok, jag är kung" var därför hans slutsats.

Hans bästa vän var helt tvärtom

han var alltid glad, honom tyckte man om.

Hur kan du vara så omtyckt? sa kungen som en pik

vännen log och svarade " försök du lösa det med logik".