vi har aldrig setts
du och jag har liksom bara varit
här och lite där
jag var mest överallt på din kropp
helst sprang jag fram och tillbaka
och famlade kring dina höfter



jag vet inte hur du ser ut
men jag vet hur du är
lite för mycket för det mesta
och alldeles unik i ditt sätt
att glida oberörd förbi
och över alla trösklar



du har varit som en rörelse för mig
något att skriva om
men mina armar lyder mig inte längre
de famlar efter ögonblick
att få se hur du ser ut
att få känna hur du känns
när du
kliver rakt igenom mig igen


oberörd som sagt