jag har alltid velat fånga det

ljuset som silar mellan en grans grenar

hur oändligt beständigt det har synts mig

har jag aldrig vetat hur riktigt klä min själ

i livets tillställningar

har jag nog bara varit där

i strålarna som skyndsamt sökt nattvila

samtalat och givit mitt leende i spektaklet

avklädd och påklädd

har jag nog någonstans fångat det

levt i granmossans doft

skakat hand och klirrat mina glas

varit där men ändå inte