Livet är ibland så enkelt
Inte svårare än att löven följer vinden
Eller att vågor slår mot stranden

Jag vill vara del av det enkla
Vara med då solen går upp på morgonen
Och med då den sjunker mot kväll

Inget mera begär jag, bara att få finnas i det enkla
Det självklara som barnet som gråter av hunger
Får sin mjölk och somnar i trygghet.

Ja jag vill leva varje andetag i ett liv som är mitt utan skuld och skam
Ett liv som inte dras med känslor andra fört in i mig
Och som får mig att bära extra tyngd mot den jord där jag en dag ska begravas.