Den röda klänningen var rar
den väl en bar
den lyste upp den brann
den tände låga, den våga...

Den höll in och den höll ut
i den såg man ej ut som för ut
man blev en annan direkt
och ändå i heltäckt dräkt...

Man syntes i mängden
trots kortast i längden
man kände sig helt plötsligt
som en förlängd en...

Man stack av, man stack upp
i var svartklädd grupp
trots att man var omknäppt
till halsen ditupp...

Den röda ej i mängden försvann
den lyste upp den brann
den tände låga
och tänk nå´n våga...