tänk om allt var lika lätt som fallande snö det berör mej starkt när jag går runt på rastgården och betraktar sprikorna i muren en efter en skjuter dom fram som blixtar på himlen kylan smeker min kropp när jag vandrar fram och sjunger på halva visor snön täcker alla gamla spår men min väg finner jag en då med nya avtryck med samma känslor tänk om känslor agrekoner hat frustrakoner tråkiga minnen och känslor som gör en ledsen eller får en att uppträda på ett oförstående sett tänk om dom kunde snöa bort under natten och att jag vakna på morgonen med alla nya försättningar och en hel värd av mitt hjärta att utforska obegränsad och utan förutfattade meningar sårande och svek att bara få vakna mjukt och len och allt gammalt glömt i snö