Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Säden har ännu inte mognat

Du som kommer till mej
- när natten faller in
Gör så att det känns
att jag vill vara din
Gula fjäll föll från mina bara ögon
Du kunde se innanmätet av de dolda fälten
Dörrarna som varit reglade med dubbla lås,
rostiga av tidens gnagande tand
Inte kunde jag väl sluta avtal med dej?
Det som ingen kunde före mej
Stig in så får vi resonera,
låt oss hitta en gemensam grund,
fortsätta leta efter guldet i blomman

Säden har ännu inte mognat
på fälten där du gick som mycket ung
Axen börjat skifta i nyans, mot det gula
Dina tänder är ännu friska och vita,
lys med dem mot henne som lutar sig
så kärvänligt mot din axel,
med bröst som häver sej som havets dyning,
ögon skimrande likt horisonten
vid dagens gryning
Din mun så smultronröd,
får mej att glömma bort, att du är död
Dej som jag lovade med munnen full
av guldet som glimmade
lika som kattens tänder
vita, med inslag av guld

Kommer inte dagen snart tillbaka,
jag längtar efter ljus och värme
Du som alltid gav med bräddfyllda händer,
har krympt ihop, till torra skrumpna löv
Snart blåser de bort med vinden.
Suset i mina öron är som ett löfte om vår
Kan du ge mej en enda sekund tillbaka
Vad är priset , jag vill betala i kontanter.




Fri vers (Modernistisk dikt) av Stigi Skog
Läst 198 gånger
Publicerad 2013-07-09 17:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Stigi Skog
Stigi Skog