Ljuset i en sommarmorgon
är vad penseln är
för den som målar
lägger balsam på den smärta
som sticker dej som nålar

Smek med handen
längs mitt ansiktes kontur
befria mej och släpp mej loss
ut ur min bur

Solljuset som silas
genom skogens granskogsgrenar
faller ner och reflekteras
emot stigens våta stenar

En daggig sommarmorgon
med utsikt över sjön och skogen
öppnar dörrarna och vänder tiltorna
som bladet gör
på plogen