Jag kan inte hinna mej själv

Jag kan inte finna mej själv

För jag är en långhajad typ



Jag kör omkring i en bakvänd bil

Som har en nedfälld cab

Och det faller hela tiden ett stilla regn

Min längtan hem är väldigt snabb


Jag kan inte minnas hur man hittar hem

Längs en väg man gick som liten

Jag ville så gärna se ljuset igen

Som gör att man hittar den sista biten



Du sprang skrattande nedför trappan

Med sugmärket lysande på halsen

Jag kände mej lycklig ändå

När jag tänkte :

det här är den sista valsen