zombies och vampyrer
var
dom mest
levande

Även deras helvete
var välbesökt.
Ändå fanns
avundsjukan

De kunde försvinna under
vågornas rasande skum.
De kunde drunkna
och
komma tillbaka
tjugo år senare som
Oidipus
på sitt jävla äventyr.
De kunde försvinna
under
skogens torra löv.
De kunde begravas
och
komma tillbaka.

En morgon i gränsens bokskog.
Efter att trädet
hade svikit honom,
efter att en gren
brustit.
”När man nått botten
studsar man.”

Bokstavligen.

Se, de kunde hänga sig och komma tillbaka,
falla
och studsa mot botten.

De kunde falla.

De som kan falla kan studsa.

De kunde studsa in och ut ur stormar och skogar.

Min mark,
var av
lera, av
ruttnande
gyttja.

Bottenlös
botten lös
sankmark.

Sank
mark
med
strömmande
virvlande
under-
strömmar
som bar med sig
fågelbon
plastbitar
en vitsippa.

underströmmar
i vilka
schizofrena
spöken virvlar
och blodig småsten
underströmmar
i vilka
kattungar i skivor virvlar


zombies & vampyrer
de mest levande
trodde att
dödens färg att
den var svart

kunde kanske
ha sagt att
den är vit