skulle skriva liv

skriva sig ur mörker

ljus är här och kärleken och
mörkret aldrig djupare än så

två motsatser i norrsken

två bär på samma gren som läppar
fastnat vid tungan svävandes
mellan sötman syrligheten

minnes safterna

spottar ut kärnor stampar ljuger

ljuger hela tiden för er såsom
sanning lyckan gjort


en biografi av lögner invid sanning


blad för blad och det är aldrig lätt
att veta förrän sidor ligger klara
vända

aldrig lätt att avgöra urskilja


någon skrek att himlen hade
osynliga ben att fötterna som
vred månen var likt klockan


att de aldrig trampat fel


kanske är det så kanske var det
så bara oron


orons egen doft färg
egna språk matematik

lade ut sitt eget nät