Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Törnen.

 


Utanför rummet kåkfarare, dagens artist. Men hennes pappa sov utanför Vltava. Och utanför livet säger barnet saker till sin pappa. Och kvinnan går och är vackrare än vi vill tro. Dricka kaffe sent, men det är bara trivialiteter som stör oss.


Vore trevligare vid något annat tillfälle än denna tråkiga söndag. Man sjöng glatt och hade andra saker att tänka på. Men mediterade allt medan jag promenerade.


Skeppet dolde någonting, något skeppet klokt ville att jag inte skulle få se.


När rumskompisen som ett djur böjde sig ner mot det blygsamma lampskenet, sade att du vet bättre. Vi satt och diskuterade sinsemellan. Prata inte, så skvallra inte om mig. Svunna sakerna i vagnen. Låter grädden i bakelserna smälta, de jag har köpt inför att jag ska läsa hela årgången. Prövade att titta henne i ögonen. Du mår bra. Det är därför du är här.


Cayennedoftande cafeterians hjälpreda, två som var oavhängliga. Hon drack Red Bull och promenerade på rastplatsen. Huvudet hennes ekade i frid. Visste mycket väl vad hon gjorde, hon låg med fingrarna i halsen, i sängen. Spottade primitivt, som en vilde, en vild man? Flickor lyste frenetiskt, laddade av batterierna från drösen av poem som måste kortas ner och inte förstås. En lång resa, en lust, en soppskål av förvållad sej.


Mådde inte bra av alla de här sakerna hon sade till mig... Bad henne lämna mig ifred för sista gången. Kom tillbaka som mardrömmar och skräck och allt som följer med sådant så att man måste gå i terapi och försöka värka ut det, möta honom på gården, där han fortfarande gick.


 




Prosa (Roman) av Mattias Holmström
Läst 311 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2013-08-16 14:05



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Mattias Holmström
Mattias Holmström