När världen sover
Blöder du
Med ljuset
Förintas allt

Smärtan övergår till aska
När den trygga boningen lämnas
För att skapa en identitet
Av kyla

Någonting så vackert får ingen se
Det är alldeles för skört
För att få känna
Få visas för världen

Ett par bruna ögon döljer allt
En hel person
Som gömmer sig
I ett hörn för att inte få röras

Ord är inte allt som talar
Du talar med sorg
Genom rörelser
Precis som att någonting gör ont

Gång på gång skrapas såren upp
Du blir så öm
Med ögon bleka av sorg
Så trött

Det är dags att klä av dig
För att tvätta såren
Sopa upp askan
För att ge dig liv

Ett par bruna ögon som dina
Gjordes för allt flöda av liv
Inte för att dölja
Något av det underbaraste som finns