Eva och jag vi möttes en dag
då hösten var nära då blev vi kära.
Allt var behag, jag för dig var svag
Lät vingarna bära och kärleken tära.

refr
Skapelsens kvinna som jag kunde vinna
upphov till allt i tusenfalt.
Allt i mig brinna kan ej försvinna
allt i mig smalt inget är kallt.
Oh Eva med dig vill jag leva.

Vår kärlek så het helt klar konkret.
Vår kärlek så stark har ej tagit mark.
Vår kärlek är varm finns nära din barm.
Vår kärlek står fast den är nu en last.

I kärlekens tid blir du gravid.
I försommarprakt vi sluter vår pakt.
Du är så blid vi känner en frid.
Allt är nu sagt med denna vår akt.