Åh, det bara bubblar och kokar i mig. Om jag kunde skriva om det, med ord. Med ord som målar, målar blodet rött och hett. Målar ljuden som skär i mina öron. Målar blixtarna bakom mina ögon. Målar käkarna som biter ihop tills det knakar i tänderna. Jag skriver så pennan glöder. Glöder av alla nonsensord. Bara en massa ord som inget målar, inget förmedlar. Orden sinar sakta och pennans fart dämpas. Jag börjar väga var ord som rinner ut på bokens sidor. Vilka ord är värda något? Vilka ord vill någon läsa? Sakta falnar irritationens eld, finns bara glöd under tunn grå aska. Minsta vindpust så flammar det upp igen. Kan inte styras eller kontrolleras. Minsta ljud blossar upp och svider som ättika i öppet sår.