Blötan hade ingen aning om, att cyklarna hade gula däck.
Pianot slängdes inte bara för svart ,när kocken kom till köket.
Handskarna hade ingen slips till frukost
utan följde alla andra till kvällen
Apelsinens runda färg
jagade alla de andra in till källarens innersta vrå,
där kunde ingen tejpa över det svarta som föll från ögonen,
svett hade redan droppat för alltför sista gången
Men aldrig ska någon annan få se den bajonetten som stack,
när alla andra hade ätit upp sin portion.
Kom till stubben när du har kallat den första dagen till dej,
för då kan ingen axla din mantel!
Ångan som stiger har ingen aning om att saxen redan har klippt
det grå tyget i tre delar som ingen hade trott förut
Och den gula fiolen spelar i ess…

Tomtarna svärtade ner den röda cykeln, fast redan när morgonen grydde
lade dom tillbaka alltihop igen som det skulle ha sett ut
om ingen av dom gröna aporna såg det , med ögon som tändstickor
Stack bara tillbaka till huset igen, med handskarna i bakfickan
Vi fick inte tala med handlarn, fast han redan hade sagt att
"Alla här i byn har sin dag att fela för far o och mor"
I den ladugård som brann igår, hade grisarna redan färgat himlen grå
så där var det i alla fall ingen som kunde spela harpa
Än en gång hade turken tjoat till den gröda som föll ifjol
och aldrig skulle pianot klinga den valsen igen om hur
ledsamt det var att aldrig...
Och den gula fiolen spelar i ess…

Tabletterna hade slutat med att sina upp till högsta nivån,
men den turen hade aldrig farit med raketen upp mot
läppen så som färgen på dom blå melonerna som drack
morfin direkt ur kannan, även om melodin gick i moll.
Ingen hade polisernas pistoler i fönstret, men kniven satt perfekt
i den slidan som smorts med sargen på dom karga gräsen i Afrika,
där kaggen fylldes med krut som ännu idag ligger på backen
fick den, som inte bär sin egen pistol med lika stor värdighet,
som den färgade mannen i vit hatt och damasker
Annars har du väl lika god tur som apan hade,
när den drog grisen i svansen och bytte knorr med getterna
När dom ändå höll på kunde man höra ljudet av
skällande hundar i kanten av skogsbrynet,
där rådjuren hade betat nyss i gryningen,
även om gräset hade lagt sej,
för att ta den första viloperioden för den här natten
Och den gula fiolen spelar i ess…

Alla rättigheter tillhör författaren ©