Mot tunnelns ljus
Dina tårar talar
när gryningen stiger
ögonen är ledsna
likt ett stilla farväl
ensam efter natten
och mörkrets kupol
ord till tystnaden
genom din själ
Dina läppar är stela
och saknar sin glans
färglöst i gryningen
mot ensamma steg
vägen är krokig
mot tunnelns ljus
sökandets tid
kräver sin strateg
Dina ögon gråter
efter nattens avsked
kärlekens vingar
gled stillsamt bort
en drömbok gav svar
likt ett horoskop
bilden så tydlig
ett möte så kort
Dina tankar blöder
och hjärtat slår ojämnt
när drömmen tog slut
stannade tiden
din fortsatta promenad
kantras av bitterhet
tårarnas skimmer
vill fortsätta striden