För dem fanns bara förhoppningar kvar.
De som skiljdes åt
Våra vägar skall snart skiljas åt
Tröstlös kamp kallat mitt namn
En svartlagd stig mot okänt öde
Leder bort från kärleksfamn
Men räds ej tidens tyngd min hjärtevän
De drömmar vi vävde på solklädd sommaräng
De som sköljdes bort i höstens regn
Så länge vi minns så lever de än
Räds ej mörkrets makt min sköna
Låt nattens skuggor nytt hopp sprida
En gryning kommer med strålar blida
Då finns jag åter vid din sida
Räds ej gravens grepp min kära
Vi har ännu eder kvar att svära
Och själar som oskrivna sidor bära
Kan ingen värdslig kraft förtära
Stunden är här, men låt ej kyssta kinder blötas
Nedanför klämtande kyrkklockors salut
Skall två åldrande hjärtan åter mötas
De som lovat att vårda kärlek till tidens slut
Räds ej mina försvinnande steg
Räds ej förspillda år min kära