Om du trodde jag fanns som ett alternativ

när du inte fick till ditt designade liv

då blev du lika blåst som jag

Som jag var, helt förblindad ett tag

Som jag var, ända tills jag förstod

att jag var en reservdel, och känslorna dog

Att du orkade spela så sviken och skör

det spred en rent giftig, rutten odör

Du trodde du satt med en säker hand

en hybris som drabbar den bäste ibland

Jag hade ju räknat vartenda kort

såg att du satt där med lankor och lort

Jag höll på trumfet jag hade kvar

ibland är det bäst att att en bara drar

Jag har sparat hela den märkta leken

så du lär aldrig kunna vända på steken

Kanske får du din del ändå till slut

Jag tror äntligen ditt flyt har ebbat ut