livfulla läppar i min halsgrop
du berör mig så våldsamt bakom revbenen
sommaren bleknade brann upp sprakande
pressade sin tyngd in i benmärgen
för svag
landar på rygg och stirrar upp i taket
det är brister överallt men
jag orkar inte resa mig från metallen
du placerade
mig så varsamt att marken inte längre känns
vass och hård
det blöder lite från ryggraden men
jag kan leva försiktigt med märken dina naglar skrapat
i själen






tänkte du be mig om något
redlöst handfallen på dansgolvet
kanske kysste du någon den kvällen
det gjorde jag och jag undrar om du
redan listat ut det

hans bröst är inte likt ditt hans rygg är inte lik din
hans hud är mjuk och jag vilar mot den på nätterna
han tar min hand när jag pratar och
han luktar inte aska
det var länge sedan jag såg din bror
så jag antar att du inte vet någonting om oss
jag antar att du inte förstod varför
mitt svar uteblev

han förälskar sig så lätt i min doft
och förvillas i mina ögon
dyker ned i det bottenlösa
jag ser det i hans sätt att fingra på min hud
jag säger att mina ben är så bräckliga och min mun skaver när han kysser mig

sedan åkte du tillbaka
någon skymtade dig den kvällen
jag undrar om du kallar det hemma nu
Peking är tystare än förut
jag tror att jag fastnat
etsats ihop med kullerstenar
de har mattats av och jag hittar inte dina fotsteg i asfalten
jag strök runt i ditt kvarter
min skugga strök mot väggarna
och löven hade verkligen bytt färg

och det finns ingen mening med att prata 02.16 en lördag
och inte heller en söndagseftermiddag
men min skugga stryker mot väggarna
och under en färgglad trädkrona
mannen med hunden observerar mig
hans ögon i mitt ansikte
medan hunden pissar på trädet
och jag passerar din gata
inser att jag glömt var du bor
fångar ett löv som dalar
kastar det våldsamt i marken
ser framför mig hur det går i bitar






och gråsvart marlborohimmel
rök den röd och färga luften med mitt namn
låt det eka
överrösta varje ljud som uppfyller dina tankar
jag vet att staden kommer rensa dig ren
riva ut varje minne av min hud

jag vet du kommer bytas ut och målas upp i gråskala
lämna mig med mitt säregna tomrum
låta mig glöda ihjäl här
blöda ihjäl här
du vet hur det svider att brinna
min älskade
du är den enda som släckt min livslust








drick dig redlös låt det skölja ovett ned i halsgropen
låt spåren leda dig hem
hur många sekunder är det mellan våra städer
hamra min dörr mitt i natten så den går sönder
låt grannarna vakna låt dem jaga oss med facklor ur lägenheten
låt mig stryka ditt bröst varsamt och gör mig inte illa den här gången
fall ihop och återvänd
det gör så ont att vara rädd för döden