Den knullande poeten
Skapa så att pennan glöder
Skrivarsystrar, bröder
Kommentera mera
Applådera!
Ångest, mörker
Radera, riva sönder
Börja om igen
Skriv min vän!
Nej förlåt vi har inga vänner
Vi är ensamma mörka själar i nattens kalla känslokyla
Som förstår och känner
Vargens plågande hunger när han ångestfullt ylar
Svarta blommor i dödens mossa kallnar sakta
Jag dör en smula när livet sakta återvänder
En strimma av ljus… beakta!
Jag knyter mina bakbundna händer
Titeln ska vara obscen för att klickas på
Och behöver inte ha med dikten att göra, så…
Hämta ord i ditt mörkaste jag
Ingen bör förstå en rad!
Då upplevs din penna som vass
En poet av högsta klass!