Du säger att du
är ledsen.
Jag säger
jag tillbringade
halva sommaren
i en sjukhussäng

Tro mig, min vän
jag förstår hur du känner dig.

Jag har legat och gråtit
skrikit på golv
ångesten har rivit upp
stora sår på min hud
som lämnar hackiga ärr
över hela mig

Tro mig, min vän
jag vet hur det känns.

Du säger ingen älskar dig
du är ensam bland tusen
Jag säger
jag har suttit hemma
när festerna rasat utanför
jag har snorat på min tröjärm
och tänkt att alla lämnar mig

Tro mig, min vän
jag vet också hur det känns.

Men nu
sitter jag här
framför dig
Jag håller din hand och
tillsammans
tittar vi på färgerna
framför oss.

Det är bara vi två
inga tusen att känna sig
ensam ibland

Bara två händer
förvandlade till en
Jag är din vän
jag lämnar inte dig.

Och du kommer aldrig mer behöva vara rädd för att möta resten av världen själv.