din andedräkt pärlar i min nacke
din varma figur så tätt, så tätt
intill mitt flyktiga livsrus

"och jag ska aldrig låta dig
gå i kras"

din stämma mot mitt medvetande, och jag
böjer mig för dig, kyss mig inte, kyss mig inte,
böjelser, frestelser, liknelser,

och ändå
har jag aldrig
älskat dig så mycket som nu,
aldrig aldrig aldrig

"och du ska aldrig få tveka,
jag ska alltid bära
upp de delar du inte
klarar
och riva dina murar
om du låter mig
komma in igen"

perfektionist, alltid varit
alltid vara

hela du är perfektion, som en
komplett förening
mellan lördagskvällarna och biljarden
i symbios du och jag - livnär oss som fotosyntes, växter
och solljus

"du är min definition av perfektion"

en kyss i min nacke och, som alltid -
gåshuden
och ja
jag vet
att det vore så enkelt
att vända mig om nu

inte ens en millimeter ifrån
pressad mot din muskulösa konstitution och sköljas över
av hur vacker du är

"och jag vill bara kyssa dig, var är du
när du är så flyktig"

men
jag vänder mig inte mot dig ännu
jag låter dig lida (och) jag låter dig känna
vad jag känner
trots att du gör allting felfritt,
vi är inte förlorare

men,
just i kväll,

lämnar jag dig för någon annan