Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kalla det kemi. Jag kallar det kärlek

Värmen i min kropp.
Känns som om jag kommer explodera av alla känslor som kommer snart övergå i en annan fas. En fas som får mitt gråt att rinna. Den kommer ta ut all vätska jag har i mig.
Kom var min bägare.
Dom säger att du och jag är som en kemisk förening.
Dom säger att vi gifter oss underbart.
Men jag kan inte se det. Det känns som om vi är en dipol.
Du har ena hälften och jag har andra.
När du går till min pol övergår jag till din.
Jag önska vi jag en icke dipol. En icke dipol utan gränser.
Att vi kan älska med varandra. Röra. Smeka. Kyssa. Viska.
Berätta allt. Du har väl känt att du någon sin velat ha en du älskar som du kan berätta allt till. En som håller käft och bara finns där för dig. Som älskar dig. Och kommer alltid att finnas. Aldrig försvinnan.
Kemisk reaktion. Negativ och positiv pol.
Kärlek och hat.
Älskar dig men jag hatar att jag älskar dig.
Kalla det kemi. Jag kallar det kärlek.




Prosa av The notebook
Läst 338 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2013-11-18 21:40



Bookmark and Share


  Yeppis
Underbar kemi
2014-03-12
  > Nästa text
< Föregående

The notebook
The notebook