Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vaknar

Väcks av paniken,
kan inte andas.

Paralyserad i sängen,
skräckens kalla hand.

Har mig i sitt våld,
kan inte skaka av mig den.

Den har borrat sina klor djupt,
djupt ner i mitt skinn.

Såren blöder och blöder,
blodet forsar.

Min säng blir till en pool,
jag drunknar i mitt eget blod.

Saltkaret faller,
såren svider.

Spjuten kastas,
för att träffa mitt hjärta.

En våg av ljussken,
träffar mig och jag blir helad.




Fri vers av Alvöga
Läst 276 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2013-11-30 14:45



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Alvöga
Alvöga