natten i samtal med vinden
flickors silke är tillfälligt
vinden studsar dem tillbaka till själen
osynligt fåglarna viskar om vakuum
där döden omfamnar livet med tillförsikt
trädens grenar syns som rökpelare
människan längtar en flykt därovan
nycklar öppnar endast dörrar
regn faller meddelar jorden
om blommor och insulin till folket
Satan har måst lämna Evas äpplen
Adam hänger sina år på väggen
faller till sömns i morgonljuset