I de förvirrade drömmarnas tid lever vi sida vid sida

I rökfyllda gränder driver kärleken oss till vanvett

I genomlysta gångtunnlar fulla av vita tulpaner

slår motståndet till med hårda slag.

Eftermiddagssolen håller avståndet till natten liksom jag

likson jag håller avståndet till de onämnbara dagarna

då solen aldrig går upp.

de lerfyllda väggarna gör oss vackrare än vi förtjänar.

Du är så vacker ikväll, din skönhet svävar över hustaken i ett sista försök att

tygla längtan till evigheten.

Jag finns vid dig, jag vandrar i dina drömmar och sover nära din kärlek.