Landvetter klockan 23.05
Jag tror att det är några dagar innan jul
Från rulltrappan utsikt över ankomsthallen
och bagagebandet som inte rör sig ännu
Ansikte efter ansikte
spricker upp i ett leende
Varma famnar öppnas en efter en
Luften vibrerar av luftkonditioneringen
och mest av kärlek
Jag är ensam men han kommer nog snart.
Rullandes på bandet kom väskan
Han kom aldrig.
Istället tio mil i en taxi
Chauffören körde som en idiot
Jag höll andan och handtaget så att knogarna vitnade

Solna klockan 23.40
Jag vet att det är några dagar innan jul
Alla besvikelser
har passerat i ögonvrån och mitt i synfältet
Ikväll samlas de nerför mina kinder
åker rutschkana över mjuk hud

Kinna klockan 23.40
Min syster sover
Hon brukar sparka av sig täcket
och har sängen full av kuddar.

Vietnam klockan 04.40
Han sover.
Jag tror inte att han snarkar längre.
Men vad vet jag.

Själv nynnar jag:
"I won't be the lonely one
A fifty year old reminiscing what I had"

Han kommer inte snart.