Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Aldrig är jag så nykter.

Aldrig är jag så nykter
Som efter ett glas vitt
Klaustrofobi på tjugotre kvadratmeter
Försöker minnas när jag senast rörde vid en annan människa

Snurrigt i huvudet
Samtidigt glasklart
Kristall var mitt favoritord en gång det klingade så vackert
Jag har nog inget favoritord längre
Kanske misär eller melankoli
Kolibri

Var ute en gång idag
Minns inte om det var varmt eller kallt
Tror att snön har smält bort
Så det borde vara varmt
Är det vår då?

Sa ursäkta till en kvinna i kassakön på Ica
Hon stod i vägen men hon såg mig inte
och hörde mig inte

Kanske är jag osynlig

Jag har dekorerat inför julen
Sorterat soporna - metallock, ofärgat glas, mjölkkartong, konservburk, tidningspapper, färgat glas, glödlampa
Minutiöst

Misären är inte städad




Fri vers av Kolsyra
Läst 316 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2013-12-11 21:38



Bookmark and Share


  träsnidaren
Du anar inte hur mycket jag känner igen mig.
Riktigt snyggt skildrat.

Jag tycker verkligen om din text.
2014-01-25

    Anna B
Åh hur jag älskar denna typ av diskbänksrealism, om man kan kalla det så. Fuck romantiserandet ibland alltså. Det här var så in i helvete snyggt i all sin vemodighet och gråhet, fick kryp i kroppen och ont i hjärtat av'et. Så jäkla bra skrivet.
2013-12-12
  > Nästa text
< Föregående

Kolsyra