Dags att vara lite, eller nej, mycket arg. Grrr!

Jag orkar inte plugga mera. Hur jäkla mycket läxor har de tänkt ösa över oss? När tar det slut? Tre prov och två läxförhör på en vecka är inte ok. Inte alls! Dumma jävla lärare, kommunicera och bestäm när ni ska sätta proven. Hur ska ni göra för att alla proven inte ska hamna på samma vecka - jo kommunicera! Eller fråga rektorn eller något. Jag blir så less!!!!!

Jag orkar inte stressa mera. Aktivitet efter aktivitet, hur kul som helst, men till slut orkar man inte mera. Och så kan de ju börja med att fixa till busstiderna så jag slipper komma hem två fuckin' timmar efter att jag slutade när jag bor tjugo minuters bilfärd från skolan. För det orkar jag inte med!

Jag orkar inte med mera kärlek. Varför finns det ens? Varför ska jag gå och förälska mig i alla jävla killar hela jävla tiden!? Kan han inte bara visa eller säga eller avslöja hur han känner så jag slipper undra mera? För jag vågar verkligen inte fråga själv... Jag vill bara så himla himla himla gärna berätta att jag är så jävla kär i honom, men nej då, aldrig att lilla fjesiga jag skulle våga det. Dessutom finns det ju tusen andra tjejer som också verkar gilla honom och som han verkar gilla. Skitskitskit!

Jag orkar inte sova mera. Varför ska man ens behöva sova hela tiden? Om jag slapp sova skulle jag hinna göra alla läxor, städa mitt rum, se på Glee som jag aldrig hinner se, öva, träffa mina gamla vänner, rita, skriva låtar och messa med honom hela natten. Åh vad det skulle vara fantastiskt och underbart!

Sanningen:
Jag orkar inte mera. Inte alls, faktiskt.