Så flamma du låga
i blåkalla natten
kring vintrig skrud
och fruset vatten

Brinn för en längtan
släpp ensamhet loss
och värm vår kärlek
du tidens tomtebloss

Så sträck ut din hand
mot nattens svärta
att någon ger tröst
till ett sorgset hjärta

Lys upp där vårt mörker
och hindrenas kloss
ge mån till det goda
du kärlekens tomtebloss

Så lägg lite tillit
till den som är svag
ge styrka till själen
att morgon blir dag

En sprakande glädje
där finns vid din tross
så bjud oss din yster
du nattens tomtebloss

Ett år tar slut
och nya kommer till
i glädje och sorg
när tiden står still

Så brinn du fackla
för smärtor ur oss
spraka vår framtid
du arma tomtebloss