tårkanaler ringlar genom ruiner av minnen. försöker ta mig fram genom ett rum av sargade känslor. dom bara ligger där i högar. andas knappt. några kämpar fortfarande för sitt liv. andra har redan drunknat. jag går förbi. vill inte ta i dom.


inte än


deras ögon skär mitt hjärta i två delar



packar systematiskt ner mina saker i svarta sopsäckar. tänker på vår första vinter. årets största snöflingor och värmande cigarettglöd. att jag inte kunde andas i din mörkgröna etta spelade mindre roll för du stekte bacon till lisa ekdahl och jag tänkte att här blir jag kvar föralltid. om jag får. om jag bara får.


snälla låt mig stanna skrek jag medan jag kvävde mina skrik i kuddarna och baddade mitt blodiga hjärta med dina smutsiga kalla lakan. mina kinder försvann någonstans mellan sömnlösa nätter och buss 41 men jag tänkte att rädsla kan man lära sig att leva med och om jag bara kan bli en blåval så ska jag bära dig föralltid. jag brände mig på himlakroppar medan jag letade efter dina känslor i universum. jag googlade vägen in i ditt hjärta. höll din hand tills den blev blå.



svarta sopsäckar. svart spets.


skelettskärandesvartsopsäcksspets


vår första jul. vår andra. vår tredje.


v å r f j ä r d e.



'vad ska vi göra i jul?' frågar du.








tomhetsandetagen.