Redan medlem?
Logga in
|
ett finlandssvenskt inlån från finskans "ett' silleen" avslutar denna heimlagat toviga text med viss inspiration ur den vackra Höstvisan, blomsterkransen är inte Taubesk, utan Per-Olov Janssonsk
Östvisa - en genre för sig
vägen hem var sång så lång när ängarna blev torra och tomma skymningen mistat sitt sköna blång i nattsvärta inget kan blomma men det tröstar väl en smula att mitt här i allt det fula tänds det ljus längs muminvärldens horisont Tove J hundraårsfiras drömmar skira kring oss viras och med stolthet skrockar vi att sånt... att sånt! se på Tove, nu livslevande, vår dront med blomsterkrans i håret som geront
2013-12-30 12:51
Bunden vers
(Rim)
av
Minkki
Läst 371 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2013-12-30 11:59 
|
Nästa text
Föregående
Minkki
|
