dubbdäcken hyvlar isfria januarigator
ger längtan inom
att hitta en mossbeklädd gren
dra in doft av mylla med vinterförmultenhet
gatubelysningens kalla blänk
svart asfalt, stannat upp, världen, flämtar
lederna vinterknotiga knarrande
som sten i svartmuskig göl med dybotten
det måste dö – lite dö ibland – sova, vila
kylig omfamning där drömmer
om kommande skratt i vinden