På en månad vore du död om hudens celler lossnade
någon procent för fort. Du skulle blöda ihjäl.

På några år skulle du ha ett krokodilpansar som sakta dödade dig
om dina hudceller lossnade någon procent för sakta.

Varje hudcell har hundratals knappar som fäster vid de andra.
De måste knäppas loss, som ett hundra-knappigt ytterplagg,
när det är dags.
Du skulle svimma inför uppgiften, om du visste hur många knappar
hos alla döda hudceller som ska knäppas loss från ytterkroppen,
varje dag. Ändå sker det med precision.

och Du får leva.

Är du endast ett lyckosamt nummer
som kommit upp i molekylernas stora kasino?
(Frågan är felställd.) Kasinon är en institution som erbjuder hasardspel,
och du är precision,
Är det möjligt att sörjan får liv sedan den blivit systematiskt sorterad
och synnerligen avancerat veckad, i grupp efter grupp
efter grupp som ligger i kedjor och mönster? Var kommer livet in?
Vilket veck är det som gör sörjan till Örjan?
spontant?....av sig självt?
(Jag kan inte tro på den 1800talshypotesen)
Flugor blir inte till i gödselhögar, så som man trodde då.
Flugor kommer fram ur sina respektive ägg som lagts i gödselns värme.
Hallå där. Mikroskopet är uppfunnet. Geggor gör inte liv.
De smutsar ner och värmer kanske en och annan fluga.


En sak är säker
Du kan inte vara ateist och samtidigt tro på andliga ting.
Ateister har enbart kemiska upplevelser. När ska du bli konsekvent i din tro?

En annan sak är fullständigt klar,
om inte kroppen var så fint kalibrerad
så skulle du inte klara dig en hel dag... levande.

Utan organisation så organiserade allt upp sig självt, tror du verkligen på det?
Var finns den spontanitet vars okontrollerade ostyrdhet
sorterar fram liv...ur kaos?
Skräp städar inte upp sig själv hemma hos mig, i min verklighet.

Ändå lever du, ser du inte det.... och ändå lever du...
Jag skulle vara extremt rädd för leror om jag var i din sits.
Ett tu tre sorterar den kaotiska geggamojjan helt enkelt in den som passar in
i ett nytt system, på ett nytt kasino, Man gör en kvantumloop
och motorn hostar till....
men,
Du är så underbart gjort. Alltför underbart gjord,
Det är det som är problemet med din teori. Du är alltför alltför underbart gjort.
Det fattas en sak i din teori. Du får den inte att stämma.

Ge mig lite hud, säger han, och kramar ett dött skal,
men, det är inte huden han vill åt. Det är inte den precision
med vilken min hud faller av. Det är livet som finns där inne
under skalet, när man delar hjärta. Passionen.
Det är den där absoluta perfektionen och skönheten
som fortfarande finns i
den här fallande skapelsen
som gör att det är möjligt att tro. Du är verkligen underbart gjord, så
övernaturligt underbart gjord.
Allt är inte på väg att evolvera sig upp till något bättre.
Allt är på väg att devolvera sig hela vägen ner.
och du står mitt i fallet på en knivsegg... Men ännu lever du.