Björk trivs på den nordiska delen av jordklotet, där den är en växt med stor spridning. Björken är en växtsläkt med över 100 olika björkarter, träd och buskar, sommargröna. Björken är kanske som vackrast på våren när den står spädgrön i vårsolens strålar.
Endast en stund tidigare stod den naken, generad och huttrade i vinterns bitande nare! Då varma vårregn föll stimulerades björken till liv. Snart badade den i morgonsol, i sin nya vårskrud!

I Norden växer tre klart olika björkar. Vårtbjörk påträffas hellre i södra dela av Skandinavien, medan glasbjörk dominerar de största delarna av arealens alla skogar. Dvärgbjörk är inget veritabelt träd men växer som ris och bildar inte någon stam! I författarens minnen har den dock en specialställning. Den är Lapplands kärrs sega ris, en grön skönhet i sin enkla anspråkslöshet.

Hur kan man skilja olika slags björkar från varandra. Kort och enkelt kan man konstatera att vårtbjörken trivs bäst på näringsrika eller torra marker. Den har långa, hängande årsskott och kallas därför också hängbjörk. Bladen är trekantigt spetsiga. Jag har alltid trott att den är karakteristisk i Dalarna. Trots att jag har besökt Dalarna flera gånger kan jag inte bekräfta detta påstående. I alla fall är hängbjörk min egen favorit bredvid dvärgbjörk. Glasbjörkens blad är mer rundade och inte lika spetsiga.

”Det är framförallt glasbjörkens näver som används till slöjd eftersom den är mest jämn och slät. Av björken görs möbler, inredningar, husgeråd, redskap m.m. Slevar, skedar och handtag görs av krokvuxna träd. Vispar, kvastar och dörrmattor görs av kvistar och ris. Unga raka skott kan vridas till starka vidjor som kan användas till rep. Rötterna används till korgarbeten och till att sy ihop svep/spånaskar och näverkärl.

Masurbjörken, som är en variant av vårtbjörken, växer långsamt och ger ett mycket hårt och vresigt virke. Det är bra till verktygsskaft, klubbor och andra detaljer som kräver ett hårt och svårkluvet trä.”

Av löven kan man färga garn och textilier. De går också utmärkt att blanda i sallader. I folktron har björken setts som ett skyddsmedel mot onda makter. Bladen användes till att göra te för att bota gikt, reumatism och njursjukdomar. Den söta saven ansågs stärkande att dricka men kunde också användas till att brygga vin.

Näver används som god tändved då man eldar lägereld, brasa, bastu… även i forna tider förrän farfarsfar köpte lampan användes näver som ljuskälla.

Karelen, särskilt Karelska näset är berömt för sina vidsträckta björkskogar. Det är inte ett under att karelare sjunger om björk i många sånger. En älskad känd vårsång heter, ” På Karelens höjder ”, jag vågar fritt översätta här den första av fem strofer:

”På Karelen höjder får björken redan blad,
redan lummiga blir Karelens björkdungar,
där göken gal och det är vår
bring dit min bottenlösa längtan!”

Många sjunger sången med tårar i ögonen.

På midsommarn får björken i Finland många särskilda roller . Alla möjliga ställen dekoreras med björkar, som står vid dörren, i festrum, i båten och i bastun. Många, som går året runt i bastu, har inte varje gång en bastukvast med sig, men om midsommarn är det en must. Björkkvistar hämtas själv från skogen. Att knyta en björkkvast är en färdighet. Björkkvastens charm är dess härliga goda doft vilken ger mys i bastu.

Omkring samma tider samlas fräscha lövskärvar i ladan. Husdjur, i synnerhet får tycker mycket att äta torra skärvar på vintern. Den är dessutom för omväxlings skull på deras matsedel! Lövskärvar fås av björk, asp, vide och ännu av några andra lövträd.

Sagan om Björken och Stjärnan av Zacharias Topelius är en av hans mest berömda sagor. Sagan kom ut i sagoboken ”Läsning för barn”. Den är en berättelse om hemlängtan och förtroende för Gud.

Björken och Stjärnan berättar om en pojke och en flicka som blev kapade från Finland till Ryssland under stora ofreden och om deras hemkomst. Barnens enda kännetecken på deras hem var björken som växte på hemgården. De kom ihåg att på trädens grenar sjöng fåglar på morgnarna, genom björkens lövverk vinkade en stjärna på kvällarna. Trotts att vännerna förfasade sig över att bege sig på en hemresa , begav de sig. Efter att ha vandrat ett års tid finner de sitt hem till slut, guidade av två småfåglar! Föräldrarna blev mycket glada då de hade trott att deras två barn dött. Barnen förstod att deras döda systrar hade varit änglar och lett dem hem i form av småfåglar!

Som ett exempel på hur björken är som ett verktyg med många användningsmöjligheter tar jag fram den ena av mina två kära cockerspaniels fall! Det hände redan för nio år sedan. Vovven heter Roope och den föddes i en kennel i Egentliga Finland nära Åbo. Kenneln hette ”Birchfire”, på svenska ’ björkeld’ , som ingenting betyder men är ganska utmärkande för denna kennels vovvar. Roope och hans alla andra fyra systrars päls är mörkblåvita (blueroans), liknar näver! För mig har det betytt faktumet att när skaparen en gång skapade Roope kastade han en liten flaska bläck på den och den blev en svartvit vacker spaniel.

Björk på finska heter ’koivu’ . Koivu är ett vidakänt släktnamn. Jag kan inte undvika att falla för frestelsen att ta fram bröderna Saku och Mikko Koivu, ishockeyhjältar i vårt mest älskade lagspel, ishockey. Bröderna Koivu har varit en svår motståndare för svenska spelkamrater! I tur och ordning har det ena eller det andra laget vunnit. Det har alltid varit ”fairplay” i god anda!

© Heikki Hellman 2014-01-22